Om Per Frankelius

Här följer lite personinfo för den som eventuellt är intresserad. Jag är docent vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) på Linköpings universitet. Jag är medlem i Royal Economic Society och Fellow i Linnean Society of London. 2006 blev jag invald ledamot i Granskningsnämnden för radio och TV där jag sedan arbetade några år. Under åren 2004-2010 var jag ledamot i Entreprenörskapsforum. Jag var huvudsekreterare i SOU Innovativa processer (Utbildningsdepartementet) och deltog i framväxten av regeringens innovationsstrategi 2010-11 och livsmedelsstrategi (2015-). Vidare har jag gjort en studie av innovationsbegreppets innebörd på uppdrag av SCB inom ramen för ett projekt beställt av näringsdepartementet. Sedan 2013 ansvarar jag för projektet Grönovation som handlar om innovation inom de gröna näringarna. Bland de företag och organisationer som deltar i projektet finns SSAB, 3M, Lantmännen, Elmia, SMHI och SLU. Forskningen har publicerats genom ca 400 artiklar och böcker.

Jag har genom åren inbjudits som gästföreläsare på flera lärosäten som t.ex. Konstfack, Stockholms universitet, Åbo Akademi, Kungliga Tekniska Högskolan, Uppsala universitet, University of San Francisco och Karolinska Institutet. Förutom forskning och undervisning har jag arbetat som rådgivare åt regeringen, regioner och näringslivet. Skapandet av högpresterande miljöer är också ett bärande tema, som jag även arbetat med i ”skarpt läge”. Jag ledde det projekt som mynnade ut i formeringen av Swedish Business School vid Örebro universitet. Som ett led i att förstå innovationsprocesser mer på djupet än vad som är möjligt genom att bara studera andra, har jag försökt utveckla en uppfinning på egen hand. Under 2012 fick jag patent på denna uppfinning; en ny typ av precisionsharv.

Mer om forskningen

Jag började min forskarbana 1988 vid DM-centret på Högskolan i Örebro. Det var en tid då de första Apple-datorerna nyligen hade lanserats och skulle få betydande konsekvenser på såväl marknadsföringens praktik som teori. DM-centret var en av Europas första forskningssatsningar för att analysera utvecklingen av hur datorer kunde användas för kundsökning och relationsmarknadsföring. Strategisk informationshantering och omvärldsanalys, inte minst sökning i externa databaser, var det andra forskningstemat. Centret finansierades av främst Posten, Apple och IBM. Bland de studier som gjordes kan nämnas ”Strategisk informationshantering i bioteknikföretag” som bl.a. inkluderade företag verksamma inom biologisk vattenrening och marksanering.

I doktorsavhandlingen utvecklades en teori kring omvärldsprocesser utifrån en studie av DNA-vetenskapens utveckling. Forskningen har därutöver handlat om omvärldsanalys, innovation, marknadsföring, modeller för kunskapsproduktion, förnyelse inom kultur- och upplevelseindustrin samt kopplingen mellan ekonomi och natur. Forskningen har i hög grad baserats på fallstudier (av allt från högteknologiska företag till företag som bedriver innovativa processer av det mer udda slaget). Ett stort projekt under 2012–13 var ”det nionde innovationskontoret” (om uppfinningars betydelse). Under senare år var också EU-projektet Global Vision viktigt. Det handlade om innovation och affärsutveckling i miljöteknikföretag och jag var ansvarig för den svenska delen av det internationella projektet.

Ett forskningsmål har varit att utveckla nya modeller och ett nytt visuellt beskrivningsspråk för att beskriva företags och organisationers utveckling över tid. Inte minst har forskningen handlat om att förstå samspelet mellan innovativa processer och konceptutveckling å ena sidan och omvärldsimpulser och omvärldsförändringar å den andra. Centralt är att göra "X-faktorer" till endogena variabler, d.v.s. att behandla X-faktorer inte som en residualer utan som centrala och naturliga delar av modellernas kärna. X-faktorer definieras som "omvärldsfaktorer med betydelse för en specifik verksamhet men som inte är centrala i traditionella ekonomiska modeller". I princip avses faktorer vid sidan om kunder, konkurrenter, leverantörer och substitut. Naturfaktorer är en kategori X-faktorer – men det finns många fler kategorier.

En central del av min nuvarande forskning är bl.a. inriktad mot att utveckla en naturekonomisk referensram för innovativa processer samt cleantech-företags internationalisering. Under 2013 bedrev jag bl.a. en aktivitet där föredrag varvades med en fotoutställning av miljöproblem av Mathias Klum. Min resa mot en naturekonomisk teori började redan 1996 då jag insåg att Linnés mest kända bok inte fanns översatt till från latin till svenska eller engelska. Det ledde till forskningsfrågor: Vad skrev han egentligen? Finns myter kring Linné därför att så få personer har läst originaltexterna? Projektets första fas innebar världens första översättning av ”Systema Naturae”, ett arbete som möjliggjordes i samverkan med latinexperten Bertil Aldén. Baserat på översättningen och andra av Linnés verk, inte minst Iter Laoopnicum (Lapplandsresan), kunde en ny analys av Linné göras. Resultatet offentliggörs med boken ”Linné i nytt ljus” 2007. Den bild av Linné och hans verk som framtonade skilde sig från den vedertagna och skapade stor uppmärksamhet i vetenskapliga kretsar. Somliga tog illa vid sig då den vedertagna Linnébilden stördes. Analysen visade att Linné inte främst var blomsterkung som många trodde och ännu idag tror, utan snarare innovationsekonom. Grundidén bakom hans forskning var att genom innovativa processer förbättra viktiga näringar i landet som jordbruk och gruvnäring med syfte att lägga grunden till hållbar ekonomisk utveckling. Dessa nya tolkningar av Linné inspirerade till att skissera en ny modern naturekonomisk teori.

Linné i nytt ljus ger ledtrådar till en naturekonomisk teori.

Programförklaring

Man måste stå för något. Läs här hur jag ser på några frågor i samhällsdebatten.

Timeline

Min forskning inleddes i slutet av 1980-talet. Här finns en timeline med urval av milstoplpar under de första 20 åren.

Foton och bilder

Se bildbank (foto- och illustrationsarkivet) här. Där finns också ett urval av vetenskapliga modeller att reflektera över.