Logodesign

Logotypen är en synnerligen viktig del av ett företag eller en organisation, eftersom det är själva symbolen för allt företaget säger och gör. Man skulle kunna dela in alla världens olika logotyper i två grupper: bra respektive dåliga. Att en logotyp är bra kan bero på att den fungerar bra affärsmässigt, exempelvis tack vare att den är inarbetad. Logotyper är också en fråga om tycke och smak. Därför kan man från ett rent personligt perspektiv dela in all världens logotyper också i fula respektive snygga. Min åsikt är att merparten av de logotyper som används i världen är fula, och troligen även dåliga i ett affärsperspektiv. Vad anser du själv?

Jag hjälper företag och organisationer med nya logotyper. Är du i behov av ny logotyp? Vill du stärka ditt varumärke? Ring mig, Per Frankelius, på 0708-21 29 49 så kan vi förutsättningslöst diskutera några förslag på en ny logotyp. För att hjälpa till behöver jag till att börja med info om företaget.

Nedan följer exempel på logotyper som jag har skapat åt (och i samarbete med) olika företag och organisationer. Därefter ges lite mer info om den metod jag använder för logotyputveckling.

Exempel på logotyper

Låt mig börja med en logotyp från lantbruksbranschen. Logotypen gjordes till ett högteknologiskt företag med stor kunskap om odlingsmetoder. Sensorer och kameror var centrala komponenter. Logotypen har bokstäver (typsnitt) vars delar är individuellt designade. Målet var att utstråla högteknologi och modernitet men samtidigt rama in det i en klassisk estetik. Den här logotypen utvecklades under drygt ett års tid:

Logotypen (ovan) togs fram som ett av ca 80 förslag med olika teman och i olika varianter. Bland varianter som förkastades fanns följande 3D-effektlogo:

Två exempel på andra förslag som förkastades under processen var följande:

Nästa exempel är en logotyp som togs fram för ett företag i bergsprängningsbranschen. Så här såg den slutliga logotypen ut:

I detta fall landade vi på förslag nr 56. Det fanns alltså en rad andra förslag som föregick det slutliga förslaget. Två av de tidigare förslagen (som alltså förkastades) var följande:

Företag finns i alla möjliga branscher. Nästa exempel är från hästbranschen. I den är tradition och genuinitet nyckelord. Vidare präglas hästsporten av såväl interaktion mellan ryttare och häst som mellan olika ryttare.

Den här logotypen skulle alltså andas tradition och elegans. Den skulle också koppla an till den branschtradition och kultur som finns i hästnäringen. Logotypen gjordes förstås också i bronsversion för att placeras på stallportar mm. Se bilden nedan:

Även nästa exempel har koppling till de gröna näringarna. Denna gång handlar det om en precisionsharv.

Varumärket Level registrerades för en patenterad lantbruksmaskin. Det var viktigt att framhäva namnet då namnet var kopplat till en central fördel med produkten. Vidare var det viktigt att lyfta fram patentet, så beslut fattades att integrera det i själva logotypen och låta det vara så åtminstone några år framåt.

Nu vänder vi blicken mot en helt annan bransch, nämligen universitetsbranschen och forskningsprojekt med inriktning mot miljöteknik. Det handlar här om ett internationellt projekt.

Logotypen Global Vision var ett resultat av en lång designprocess. Målet vara att symbolen skulle andas såväl analys som globala miljöutmaningar. Därför blev det en symbol som både kan associeras till analys (en pupill i ett observerande öga) och miljön (jorden och dess hav, vegetation och berg). Flera parter i olika länder fick möjlighet att delta i logotyputvecklingen, vilket medförde att mängden versioner och förslag blev betydande. För att positionera mot andra logotyper inom det forskningsområde som Global Vision verkade gjordes en logotyp med komplicerad form. Klicka på loggan ovan så ser du hur den ser ut mer i detalj.

Följande exempel är från fisknäringen. Det handlar om ett företag inom fiskodling.

Symbolen ovan skulle utstråla kvalitet och fick därför en stämpel som formspråk. Vad gäller symbolen för fisken var det viktigt att den skulle ha en mun som inte andas "ledsen" eller "arg" och att grafiken skulle vara lagom komplicerad för att fungera i olika sammanhang.

Den här logotypen ovan gjordes för en svensk paviljong på världens största lantbruksmässa:

Logotypen skulle förena de företag och organisationer som deltog i paviljongen. Versionen ovan är den slutgiltiga. I processen samarbetade jag med Elmia som alltså också är upphovsman.

Den här symbolen skulle andas framtid, vision och glädjen i kunskap. Den skulle också vara stilren och inte minst artskild från konkurrerande symboler i branschen.

Den här symbolen skulle andas sigill för att ge stolthetskänsla hos studenter som gick kursen i fråga. Logotypen skulle även fungera som attraktor för externa målgrupper då kursen inkluderade moment i form av samarbete med näringslivet. Färgerna valdes så att de andades 1950-tal, vilket var det årtionde då de flesta stora teorier i ämnet formades.

Logotypen för företaget Elkompetens skulle vara stilren och associera till kärnan i verksamheten. Därför valdes en symbol i form av fem ledare med kopparfärg. Alla i elbranschen vet att femledare är centrala (fas 1, 2,3 samt nolla och jord). Även namnet utvecklades i projektet. Det skulle leda tanken till kompetens. Logotypen skulle ha något vi benämnde "sting" eller "accent" och därför beslöts att specialdesigna bokstaven t i namnets sista stavelse. Vi såg alltså namnet som en melodi där "El" var första delen, "kompe" den andra och "tens" den tredje. Skälet till tillägget "I Östergötland" var att firman var lokal i en av städerna medan det fanns expansionsplaner som sträckte sig främst till länet. Det fanns också juridiska skäl bakom att inte bara använda namnet "Elkompetens".

Om logotyper

Symboler för verksamheter i form av logotyper (även kallade logos och loggor) har alltid varit viktigt och blir allt viktigare i den globala och transparenta ekonomin. Genom transparensen kan kunden se många fler alternativ än vad fallet var före internetrevolutionen.

Stora företag och organisationer investerar mångmiljonbelopp i att skapa eller modifiera sina logotyper. Men det stora flertalet företag och organisationer har ingen optimal logotyp, vare sig estetiskt sett eller funktionellt sett. En del av dem som inte har optimal logo är inte ens medvetna om det (brist på kunskap eller smak). Andra är medvetna men vet inte hur de ska hantera problemet utan att riskera stora kostnader. De inser att det sällan blir bra att göra logotyper själv, eftersom det är svårare än man tror. De inser också att anlitande en känd reklambyrå eller designbyrå kan ge goda resultat men att deras tjänster ofta kostar stora belopp.

Varför erbjuder jag logoutveckling?

Tre saker gör att jag gärna arbetar med logotyputveckling: intresse, kunskaper inom marknadsföring, samt ett kritiskt sinne. Jag har arbetat med marknadsföring – mest inom forskning men också universitetsutbildning och praktik – sedan slutet på 1980-talet. Min doktorsavhandling handlade om Pharmacias utveckling och inkluderade analys av förändring av namn och logotyoper i samband med företagsfusioner.

Jag har under årens lopp byggt upp en bank av symboler och ett arkiv med typsnittkunskaper. Färger och färgstrategier är också ett område där jag investerat mycket energi. Inte minst har jag studerat framgångsrika exempel som Väderstad eller John Deere. Foton och bilder är ytterligare ett fokusområde. Varför nämner jag då sådant som färger och foton? Svaret är helt enkelt att en optimal företagsprofilering inkluderar inte bara logos utan också andra kommunikationsdelar. Förutom färger och foton kan här nämnas s.k. boilerplate (standardrad i t.ex. slutet av pressreleaser), design av mässmontrar (inkl. belysning) och formgivning av produkter.

Jag har en egen filosofi kring logoutveckling. Exempelvis gillar jag tradition mer än innovation när det gäller logotyper. Jag gillar därför inte logotyper som innebär att man särskriver namn som borde vara ihopskrivna. Exempel på detta är "Curt Nicolin Gymnasiet" eller "Universitets läraren". Lika lite gillar jag logotyper som innebär att man skriver namnet med liten begynnelsebokstav. Exempel på detta är "postnord", "skype" eller "ahlsell".

Jag tror på positionering i förhållande till konkurrenter. Därför tänker jag ofta så här i förhållande till vad som är vanligt i en viss bransch: "Vad hände om vi gjorde precis tvärt om?" Mer om logoutveckling och de principer jag tror på finns att läsa på sidorna 312–323 i boken "Marknadsföring: Vetenskap och praktik" (Studentlitteratur, 2015). Boken har jag skrivit tillsammans med kollegor. Se bilden nedan.

Hur går det till?

Jag gör gärna logotyper på uppdrag till företag och organisationer. I så fall gör vi förslagsvis upp ett fast pris på förhand. Uppdragsgivaren betalar bara om den logotyp jag utvecklar faller uppdragsgivaren i smaken. Det är alltså riskfritt att testa mina tjänster. Så här går det hela till:

Steg 1. Du ringer mig och talar om att du är intresserad av ny logotyp eventuellt i kombination med behov av nytt namn. Du ger mig sedan information om nuvarande företagsnamn, produktnamn och eventuell logotyp. Jag kommer då att ställa frågor om ditt företag och dess ambitioner. Sedan gör jag en omvärldsanalys och inleder en kreativ process. I logoutvecklingen arbetar jag efter en metod som inkluderar följande delar:

• Definition av verksamhetens idé (affärsidén om det handlar om ett företag)
• Analys av branschen och konkurrerande logotyper
• Analys av historik kring det område verksamheten verkar inom (symboltraditioner m.m.)
• Skapande av en färgpositioneringstabell (för att analysera upptagna och lediga färgkombinationer)
• Namnanalys (som kan vara mer eller mindre omfattande beroende på projekt)
• Internetstrategianalys

Som synes arbetar jag inte med logotyputveckling primärt från ett grafiskt designperspektiv, utan jag gräver alltid djupt i bakomliggande förhållanden och de mål man har. För mer information hänvisas till boken "Marknadsföring: Vetenskap och praktik".

Steg 2. Efter att jag genomfört steg 1 bollar jag utkast med dig. Vi har en dialog kring olika frågor och vanligen en till två veckor senare levererar jag tre slutliga förslag till ny logotyp. Om någon av dessa faller i smaken levereras logotypen vanligen som eps och andra format enligt önskemål. EPS-formatet innebär att logotypen är oändligt skalbar utan att förlora sin skärpa. Om önskemål finns kan jag göra flera versioner av en logo, exempelvis variant mot ljus respektive mörk bakgrund. Se följande exempel:

Det är som sagt viktigt att ta fram fler än bara ett förslag. Ett exempel på logotyp som togs fram som ett alternativ men som inte blev den slutgiltiga är den nedan:

Logotypen ovan skulle dels signalera den svenska nationaliteten, dels sektorn som alla representerade, den gröna sektorn. Symbolen var ett av de många förslag där valet slutligen föll på den version som visades längre upp här på hemsidan.

Steg 3. Betalning sker efter leverans och efter att uppdragsgivaren bestämt sig för att han eller hon vill ha ett av de förmedlade logotypförslagen. Om uppdragsgivaren inte är nöjd blir det ingen betalning. Eventuellt kan vi gå vidare med fler förslag om uppdragsgivaren så vill. Ibland vill man inkludera möten eller seminarier kring frågan.

Som sagt: Det är riskfritt att testa denna tjänst. Kontakta mig på telefon 0708-21 29 49 så kan vi börja diskutera ditt logotypbehov.

Mer om logoutveckling i praktiken

När man väl är klar med ett huvudförslag kan man behöva diskutera små detaljer. Exempel på detta var frågan om hur hörnen skulle designas för logotypen till Grönovation. Den första bilden nedan visar ursprungsförslaget medan den andra bilden visar det slutliga förslaget. I detta fall var det ursprungliga förslaget korrekt i geometriskt hänseende men dels infanns sig en synvilla som påverkade de upplevda proportionerna, dels fanns det en skylthistorisk tradition som mer pekade mot det slutliga förslaget. Notera även att texten gjordes ljusare, för att på det sättet säkerställa tydlighet när logotypen används i t.ex. PowerPoint-presentationer och då ljus i lokalen i kombination med projektor inte är optimalt.

I fallet Grönovation gjordes en hel del research i logotypprocessen. Bilderna nedan visar språrskruv i koppar som köptes in för att studera kopparfärgen och karaktären på skruvskallarna. Den andra bilden fotades på ett maskinhistoriskt museum för att komma åt det formspråk som man hoppades skulle ge associationer till innovation och teknikutveckling.

Efter att man utvecklat en logotyp grafiskt vill man ibland diskutera formgivningen av logotypen rent fysiskt. Kanske vill man ha skyltar till mässor eller entréer eller sigill till förpackningar? Ett exempel på detta är den bronsgjutning som gjordes av logotypen till Grönovation. I verkligheten såg den ut som på bilderna nedan. Den första bilden visar hur den användes i Almedalen som löst hängande i kedja. Den andra bilden visar hur logotypens bronsversion satt på en talarstol till en stor konferens med 200 deltagare. (Färgen på sistnämnda bilden påverkades av en speciell teaterstrålkastare som hade en varmare färgtemperatur än vad som annars är vanligt i konferenssalar.)

Bronsskylten ovan avfotograferades i studio då den var skruvad med bronsskruvar, och fotot togs med fullsensorkamera och makrooptik för att inga förvrängningar skulle uppstå. Bilden från detta foto kunde sedan användas som en variant av logotypen på mässor m.m. Se bilden nedan:

Fallet bronsskylten ovan är bara ett exempel på hur man kan arbeta med olika fysiska plattformar. Lika viktigt kan vara integration med maskindesign, profilkläder eller bildekor.

Speciella intressen och not om etik

När det gäller branscher är jag extra intresserad av den gröna sektorn (lantbruk inte minst jordbruk samt skogsbruk). Högteknologiska företag inom medicin och molekylärbiologi är också ett speciellt intresse. Vidare är varumärkesutveckling kopplat till affärsmodeller skapade genom samarbetskonstellationer av stort intresse. Där är ju fenomenet "co-branding" viktigt.

Slutligen: Jag gör bara logotyper åt etiska företag. Exempel på tveksam etik är företag som vill utstråla miljövänliga när deras verksamhet i grunden är miljöskadlig. Ett annat exempel är internationella företag som mörkar sådant som ägarbild, företagsledarnas egentliga värderingar, eller faktiskt affärsbeteende medan de samtidigt i kommunikationen mot marknaden framhäver sådant som lokal identitiet eller vänlighet mot människor och natur. Exemplen på tveksam eller rentav usel etik är tyvärr vanligare än man tror i näringslivet. Jag tar mig friheten att själv göra den etiska bedömningen.

Varumärken, logotyper och namn i all ära. Det viktigaste i marknadsföring är trots allt substansen: Vad man som företag säger och gör över tiden – tolkat i kundernas och andra intressenters ögon. Men får man till både substans och kommunikation, ja då är man nog en vinnare.

Kontakt

Per Frankelius: 0708-21 29 49